Lyssna på Fantastisk Podd med Oskar Källner, Anders Björkelid och Fruktan-medlemmarna Boel Berman och Markus Sköld där de går vilse i vinternatten. Ett samtal om vad tomten och bocken är för varelser egentligen, vilka teman som skräms och vad som väntar där ute i midvintermörkret…

Lyssna på Fantastisk Podd: Midvintermörkret här:
http://fantastiskpodd.se/avsnitt/fantastiskpodd75.mp3

Dessutom bjuds det på  jullektyr:
Yulebocken av Oskar Källner
Nu är det jul igen av Boel Berman
Tomten av Anders Björkelid  (pdf)
Adventsfrost av Markus Sköld

Illustration: Agnes Edith Lundgren

Hon ser framför sig hur Frej – med sina hornbågade glasögon och väloljade skägg – utvecklar en ödesapp. Med uppgraderingar och expansioner och high scores. Ett gulligt interface med en sötsliskig maskot som enligt marknadsundersökningar ska vara välkomnande.

Illustration: Agnes Edith Lundgren

De båda hade ramlat över två underliga män i färd med att släpa upp en bondflicka i en vagn. Männen hade varit klädda i vita särkar och varit utan ett enda hår på huvudet. Inte ens ögonbryn. Bleka och seniga som maskar.

Illustration: Agnes Edith Lundgren

Trädet minns hur det var att stå på en udde i det eviga havet. Barken är så grå för att dess djupa rötter en gång slogs i saltmättad jord.

Illustration: Agnes Edith Lundgren

Han låser inte ytterdörren bakom sig. Det har han inte gjort på år och dar. Om de vet var han bor finns det inte ett lås i världen som kan skydda honom.

Illustration: Agnes Edith Lundgren

Du är hennes mor, och du ska tillfredsställa hennes mest basala behov. Tro mig, det är en monumental uppgift. Du kommer att ägna all din vakna tid åt henne.

Illustration: Agnes Edith Lundgren   

Men han förstår inte. Han ser bara den vanliga hunsade, timida flickvännen. Inte den riktiga. Den nyväckta.

Novellen vann första pris i Fantastiknovelltävlingen 2015.

”Mina näsborrar fylldes av stickande lukter som jag senare identifierade som järnvitriol och rågummi – huvudingredienserna i bläck”

”-Vintern är snart här.”

”Bland snöflingorna finns ett lugn du aldrig hittat någon annanstans. Det återkommer varje jul. Virvlar fram med nordanvinden.”

Det knarrade under skorna när hon gick. Röken slog ur munnen på henne. Hon hade vandrat här förut….

Vissa vaknar med solen, men jag vaknar straxt innan den går upp. Skuggor vilar fortfarande över staden. De färggranna husen tycks dämpade. Nedsmutsade av natten. Fönstren i kvarteret gapar som tomma ögonhålor.

Anja ser sin pappa sitta vid köksbordet. Han är rödögd och hon ser att han har gråtit. Han har tänt ett vitt smalt ljus som står i mitten av bordet. Det är nu ett år sedan hennes mamma dog.

Ända sedan jag blev medveten har jag aldrig gått för nära kanten. Alltid valt den säkraste stigen. Jag har undvikit höga höjder och djupa vatten. Mitt liv här på jorden har kretsat kring att inte utsätta mitt sinne för risker, för frestelserna som jag var ämnad för.

Borde inte ha tagit en svarttaxi, han borde ha vetat bättre. Men han hade så bråttom till mötet, bara slängde in bagaget i luckan utan att tänka sig för.

Den första dagen fick människor panik. De satte sig i sina bilar och åkte så långt de kunde, eller låste in sig i sina källare…

Jag har alltid ogillat rökare. Egocentriska människor som tar sig rätten att förpesta andras tillvaro med sin rök, med sina fimpar. Men det finns en rökare som jag avskyr mer än alla andra. Jag kallar honom för cigarettpappan…

Ynglingen hade inte tänkt gå in i huset. Det brukade inte finnas något värt att ta i det här området…

”Han tog upp asken och lät druvan rulla ut i handflatan. Den var blåsvart och stor som ett plommon. Det halvruttna skalet hade börjat mjukna.”

Skogen är en novell av Boel Bermann. Vill du höra fler av hennes noveller, klicka här.

Något krasar under fötterna. Han suckar. Det är chips överallt. Han minns inte att kvällen spårade ut så värst. Det måste ha skett efter att han gick och lade sig. Ibland låter han gästerna kvar ett tag till…

Den tjugoandra december firar vi med ett gammalt, hederligt pengakrig.

Minimalism ftw. Är det en anka? Är det en arc reaktor? Vem vet?

Den tjugoförsta december firar vi med förbannelser och tidiga julklappar.

 Ah yes. Konst. Ett mästerverk. Mina ögon gör ont ju längre jag betraktar det.

Det var ett misstag att introducera dem. Bartendern inser sitt misstag alltför sent

Om ni missade del två av Fruktans Julkalender, VintervrålVintervrål, som också är skriven av Andreas Rosell.

Dagens avsnitt skrevs med detta som soundtrack.

Två blondiner möts på en bar i Multiversum och pratar om hur förskräckligt det är att aldrig tas på allvar.

Det är den sjätte december, och det här med ord kan vara svårt, men alla problem går att lösa om man bara headbangar ordentligt.

SVT Kulturnyheterna har besökt skrivarkollektivet Fruktan för att krypa under skinnet på trenden kollektivt skrivande.
Se Kulturnyheternas inslag om Fruktan här!
Läs mer om skrivarkollektivet Fruktan här!

Gör skrivövningen själv!
Tema: Mänskliga Monster
Tid: 20 minuter
Ord som ska inkluderas i texten: (minst 6/12)
istapp, partikulär. titan, partikulär, vrede, kyrktorn, malström, metall, avfolkningsbygd, hjärnsläpp, tentakler, kaffesump, popcorn

Hur avslöjar man i biktstolen att man bär tusentals ägg i kjoltygen?

Ristat i bokens pergament är en skrift som en vildranka. Ett språk som viskande ljuder i mitt huvud bildas när mina ögon spårar bläcklinjernas slingrande rotsystem som spridits sig över sidan. Jag hör början av en berättelse, början av alla berättelser. Den första krönikans öppning, skrivet i växtligheten själv.

Skuggorna de döljer är en ny novell av Martin Gunnesson. Den är en hyllning till (eller pastisch på, beroende på vem man frågar) H. P. Lovecraft. Framför allt till den mindre tentakelfyllda delen av hans produktion.

Det är först när den utvalde är svag som demonen får sin chans. När de inte orkar göra motstånd längre kan den ta sig in.

När vi har gått in smäller dörren igen bakom oss. Jag rycker till och prövar den. Men den är olåst, vi kan alltid gå tillbaka.
Rummet vi kommer ner till är stort och helt övergivet. Det finns små, delvis täckta fönster intill taket som släpper igenom det svaga morgonljuset utanför. Ett tjockt dammlager ligger över varje yta.

Det kliar på ryggen. Drar kroppen mot täcket. Jag håller på att bli galen. Vad är det som händer?
Fler och fler flugor på benet. Fönstret är rödprickigt där…